Vi skola skolas

Nu ska jag bli allvarlig.
Rent faktiskt* förhåller det sig så att svenska elevers kunskapsnivå inom läsförståelse, matematik och naturkunskap har minskat sedan år 2000.
En femtedel av alla elever i grundskolan lämnar den alltså utan att kunna tillgodogöra sig skriftlig information.
Många fortsätter ändå till gymnasiet, fortfarande utan fullgoda läskunskaper, där de då, som man kan förstå, får stora problem med att hänga med i undervisningen varför många väljer att hoppa av, eller går ut utan fullständiga betyg.
2004 var det så många som 30 000 elever i gymnasieskolan som hoppade av eller hade fullständiga betyg.**

Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever.
Finemang, säger jag.
Ju fler människor som ges möjligheter att studera mera desto färre som tidigt fastnar i låglönearbeten.
Men.
Om man inte kan läsa och räkna och så vidare när man slutar grundskolan, ska man lära sig det på gymnasiet då?
Om man på nio år inte lyckats med detta, kommer man att klara det på tre år då? För att man är lite äldre?
Nej.
Sannolikheten är rätt stor att du då går ut även gymnasiet utan fullgoda kunskaper i det du har studerat.
Och häpp!
Nu blir det plötsligt ditt individuella ansvar att se till att du lär dig läsa och räkna eftersom skolan har ju gjort sitt och utbildat dig i tolv år. (Utan att du lärt dig något men det hör inte hit.)
Lycka till!

Hur man än vrider och vänder på det så kommer man inte undan insikten att ett av skolans, och i synnerhet grundskolans, primära uppgifter är att lära sina elever att läsa, räkna och att kunna inhämta ny kunskap och tillgodogöra sig den.
Nyp tag i en unge i din närhet och ställ frågan: Varför går vi i skolan?
För att lära oss läsa och räkna, torde ligga högt på svarslistan, tillsammans med: Jag vet inte.

Jag har haft många lärare i mitt liv. Flera riktigt usla och några bra.
Ingen har dock, förrän på universitetet, kunnat förklara för mig varför jag ska lära mig det här eller det här, på ett sätt som jag har kunnat ta till mig där och då.

Ibland har jag vanvördigt tänkt, redan som mellanstadieelev, att fröken/magistern/läraren vet inte. De förstår inte själva vad det är för nytta med det de lär ut.
Men eftersom jag lider av en svårartad kunskapstörst sedan barnsben, så lärde jag mig att läsa och räkna och förstå mig på naturkunskap och att kunna fortsätta min kunskapsinhämtning på egen hand.
Jag är nyfiken helt enkelt och vill veta hur saker och ting ligger till.
Kanske för att jag har en lika törstig mor som visat mig till närmsta bibliotek och sagt: här inne finns allt du behöver för din törstsläckning, utforska!
Och jag älskar internet. ÄLSKAR internet. Informationsflödet är mitt ostron.

Bra för mig. Och för läraren. Men kanske inte för den elev som inte är lika motiverad som jag var och inte heller har en mamma som lär en att släcka sin törst.
Det här ÄR skolans uppdrag.
Det är därför vi utbildar lärare och inte bara har mammor i skolan.
Lärare ska behärska den pedagogiska utmaningen i att lära en omotiverad elev att läsa och det fort!
Eftersom vårt skolväsen till stor del är uppbyggt på läsandet som primärt inlärningssätt.
Kan du inte läsa och förstå vad du läser så får du problem med att lära dig någonting annat.
För att inte tala om hur svårt det blir att förstå sig på satir.
Eller politiker.
Och kanske viktigast av allt, vad som inte sägs.

Jag tror vi kan enas om att en riktigt viktig sak är att lära sig läsa, jag tror vi har insett värdet i detta och nyttan av att kunna läsa handlingar och viktiga papper i sitt liv.
Ja, jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att vi VET att det är viktigt.
Men att läsa bokstäver och ord och meningar räcker inte.
Vi måste förstå vad vi läser också.
Annars är det som ingen mening med det.

Maciej Zaremba har skrivit en artikelserie i DN om den svenska skolan som är fantastiskt bra. Du hittar en länk till en av artiklarna här, men läs gärna övriga artiklar också.

Jag skulle vilja se en ordentlig översyn av hela utbildningsväsendet.

1.  Läraryrket är ett konstnärligt yrke, du uppträder i åtta timmar om dagen inför en publik som inte vill vara där, - inträdesprov tack.
2. Vi går i skolan för att vi behöver lära oss att navigera i vårt samhälle, verkligheten, och förstå hur den fungerar. Många lärare har inte varit utanför skolans fyra väggar i hela sitt liv. - Krav på fem års arbetslivserfarenhet tack.
3. Med tanke på att alla lärare är ansvariga för att förhindra kränkande behandling, mer ingående sociologistudier på lärarutbildningen, tack. Och kanske lite juridik också.
4. Det kan inte vara så att ansvaret för att lära ut grundläggande kunskaper flyttas längre och längre fram och ska "ge sig med tiden". Satsa större resurser på grundskolan. Och i synnerhet lågstadiet. Tack.
5. Om det är så att vi alla ska bli entreprenörer i framtiden, större satsning på kreativa ämnen som främjar egensinnighet, fantasi och egna initiativ, tack.
6. PISA visar tydligt att likvärdigheten mellan skolor minskar, alltså att skillnaden blir större i vilken kunskapsnivå eleverna befinner sig på efter slutförd utbildning. Kanske kan vi omvärdera värdet av läxläsning som mest tycks gynna de redan starka eleverna?
7. Få, om några, studenter vid högre utbildningar har ett sommarställe dit familjen åker i maj och går omkring i ljusa linnekostymer och halmhatt och blir försörjda till dess skolan börjar igen i september. Kan vi inte bara släppa 1800-talsgrejen, tack? Inför tre, riktiga terminer, vilket förövrigt skulle göra att studietiden kortades och fler kom ut i arbete snabbare, eller anpassa studielånet så att studenterna kan överleva även de månader skolan inte är igång.
8. Om alla akademiska utbildningar är yrkesförberedande, dvs du ska kunna omsätta dina kunskaper i praktiken efter slutförd utbildning och arbeta som det du är utbildad till, var ligger företagens ansvar i detta? Är det verkligen Universitetens och högskolornas primära syfte? Vad hände med akademisk höjd och så vidare?
9. Inse att en bra lärare ställer rätt frågor och en dålig har alla svar.

Jag har mer förslag men jag måste äta nu.
Blev lite matt.

Hörs!










*Du kan ladda ner en sammanfattning av PISA-undersökningen som ligger till grund för den slutsatsen här.
** Du kan ladda en en sammanfattning av rapporten studieresultat i gymnasieskolan här.