tisdag 19 augusti 2014

Agnes Cecilia

Jag känner mig sällsamt kluven till pigdebatten.
Detta omkväde med olikfärgad försångare.
Jag känner mig kluven eftersom vi aldrig kommer att ha en drängdebatt.
Eftersom drängarna tydligast återfinns inom bygg- och tillverkningssektorn idag.
Det var drängarna som byggde lador, staket, grävde gropar, yada, yada, yada.
Jodå, en gång i tiden fick var man bygga sitt eget hus och skotta sin egen gård. Eller låta sin dräng göra det.
Lite grand som det där med att städa sitt eget hus, laga sin egen mat, passa sina egna ungar. Eller låta pigan göra det.

Men det höjs liksom inga röster som klagar på att byggjobb är en mansfälla.
Som leder till modernt slaveri, utslitna kroppar, dåliga arbetstider, osäkra anställningsförhållanden, yada, yada, yada.
Skapar och upprätthåller en underklass.

Byggjobb ses som kvalificerat.
Städjobb, not so much.

Har du kört en golvpoleringsmaskin nån gång? Vet du hur man får bort fekalier utan att lämna biologiska, eventuellt smittsamma, rester kvar? Eller hur man bäst begränsar ett utbrott av vinterkräksjukan på avdelning 11? Kvalificerat arbete. Trust me.

Om du frågar mig beror detta givetvis på att fackföreningarna sen slutet av 1800-talet har arbetat stenhårt för att höja arbetets och arbetarens status.
För drängarna. (Då, på 1800-talet, kanske vi hade en drängdebatt. Men då var jag inte född...)

Och det är i och för sig inte så konstigt eftersom kvinnorna inte gjorde entré på arbetsmarknaden ordentligt förrän ca 1950. Nästan hundra år senare. (Det är i och för sig en sanning med modifikation. Kvinnor har alltid funnits i tillverkningsindustrin, livsmedelsproduktion och så vidare, men de har aldrig liksom räknats.)
De hundra åren däremellan hade hemmafrun dock övertagit pigans alla arbetsuppgifter. Dock utan nåt slags lön för mödan. Eftersom det inte räknas.

Nej, att låta andra ta hand om din skit är rent olutheranskt och tanken på hembiträde smakar illa i munnen på var proletär.
Och av bidrag får alla boregliga tarmvred, bättre är att jobba sig till frihet. Och då, när du har förtjänat det, då kan du få bidrag. Skattesubventionerad hemhjälp av alla de slag. När du har bevisat att du inte är fattig för att du är lat. Utan jobbat som en liten duktig bäver och tilläggsisolerat din vind.

Är det inte dags att böra jobba som små bävrar för att även städerskor ska ha vettiga arbetsförhållanden?
I stället för att äcklas av tanken på hembiträden och helst förbjuda städerskor helt och hållet?
Skulle det vara bättre om de var män?
Är det fortfarande så att en man som inte kan försörja sin familj ges större tyngd än en kvinna som inte kan det?
Eftersom mannen fortfarande förväntas försörja en kvinna också förutom sina barn?
Medan en kvinnlig familjeförsörjare förväntas inte ha någon man och får skylla sig själv om hon inte blir försörjd av en braig och ansvarstagande man?
Är det fortfarande så att en kvinna inte väntas förstå sitt eget bästa, för då skulle hon ju aldrig välja att städa utan att bli managementkonsult? Vi måste ju skydda de små liven från sig själva.
Så de inte fastnar i en kvinnofälla.

Tycker jag att någon förtjänar en husa eftersom man är så otroooligt viktig och upptagen?
Nej. Men du kan få betala för det.
Tycker att elever förtjänar rena toaletter och patienter rena lakan och påfyllda pappershandukar?
Ja.
Jag tycker till och med att vi alla ska betala för noggrann städning av vår utomhusmiljö pga

                                                             
                                                             North Atlantic garbage patch.


Ingen vill betala för hushållsnära tjänster eftersom det inte räknas som en arbetsuppgift utan förväntas utföras av någon nära hushållet helt gratis.
Men det ville ingen göra för byggjobb heller en gång i tiden.

Höj statusen på hembiträdet. Nu.

Och ge fattiga kvinnor rätten att bestämma över sitt eget bästa.
Hellre hembiträde än hora.
Om man nu inte vill bli managementkonsult.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar